Så jag och Sean har hållt på att övat till en musikal i ca 12 veckors tid. (Jag lurade med honom på ett möte för att se vad det var för något. Genast ville hon som har hand om musikalen, att Sean skulle sjunga i en audition. Detta resulterade ju i att han fick en solopart på en gång och sen när vi började öva så gjorde hon om 2 solonummer till duetter så hon stoppade in Sean i dom också!)
Ialla fall så är ju Sean ingen som tycker om att sjunga framför människor. Men igår hade vi premiär på våran 2 dagars musikal och oj vad bra det blev! Jag har filmat så jag kommer lägga ut någon snutt så fort den är över så ni kan få er en smakbit!
Men kan inte beskriva alla de stolthetskänslorna som rinner igenom kroppen min när man ser sin man göra något han ABSOLUT inte tycker om bara för att göra mig glad!
och speciellt får man ännu större stolhetskänslor när man vet att han offrade en av årets höjdpunkter för hans flygklass i år! Dom och vi skulle ner till Houston egentligen för att se på en amerikans fotbollskamp som vi hade biljetter till för länge sen. Och väl där nere skulle dom bli presenterat framför hela stadion! Men allt detta gjorde han för han visste att dom behövde oss och speciellt honom i musikalen! Älskar min man så mycket!!!!
Saturday, November 6, 2010
Monday, November 1, 2010
Min åsikt!!!
Min ingifta syster vad med i tidningen och detta var resultatet:
-Den Nya trenden, Bli Hemmafru!
Satt och läste igenom lite kommentarer som folk lämnat på artikeln och SERIÖST människor!!!
Var så mycket negativt: "Hemmafru i all ära men klara er utan bidrag", "Jag är less att mina skatter ska gå till hemmafruarnas för att inte dom jobbar", "kräv inte att samhället ska försörja er", "Självklart vill många vara hemma och ha det gosigt, så länge någon annan betalar kalaset" etc.
Jag blir ganska upprörd när jag läser sådant. Menar folk att bara för att man jobbar och sätter barnen på dagis så snyltar man inte på samhället??? Dagisplatsen är väll bra mycket dyrare än vad en vanlig Svensson behöver betala för det. Vart tror dom skatte pengarna tar ivägen om man väljer att vara hemma med barnet istället? Inte till sin mans plånbok som då är den enda lönetagaren i familjen! Oavsett om du är "hemmafru" eller en jobbande mor så är rättigheterna dom samma. Lika stor ersättnings delas ut om du vill ha den. Men hemmafrun sparar samhället på dagisplats pengarna till inte bara ett barn utan alla de barnen hon väljer att vara hemma för. Får hon rätten till några av dessa pengar? I norge har dom gjort sån att de 3 första åren kan du få rätten att få ca 3000nok för det som skulle gått till "dagis platsen" om du istället väljer att vara hemma med ditt barn.
Om du dessutom är en hemmafru så är det större chans att du har möjligheten att uppfostra och påverka barnet ditt i en större utsträckning istället att samhället ska få ansvaret att uppfostra ditt barn. Har sett många exempel på vad dessa barn gör i tonåren när inte respekten finns inpräntad och hur många föräldrar som tycker att det är samhället som ska ta hand om barnen när dom inte klarat av att göra sitt arbete som en god förälder! Hur stora är inte kostnaderna efter all vandalism dom orsakar och alla graffitti målningar dom gjort. För alla ambulanser som går upp till sjukhuset för att dom behöver magpumpa ungdomarna efter att dom druckit allt for mycket sprit. Alla kostnaderna för ungdomarna som vandaliserar skolorna dom går i. Alla kostnaderna för ungdomarna som ständigt behöver gå till ungdomskliniken och kolla könssjukdomar. Vem är det inte som betalar för alla dom kostnaderna? Jo det är samhället som betalar för alla barnen dom tror dom kan uppfostra på dagis och fritids som dom inte lyckats med. Medan föräldrarna har jobbat för att ha råd med att åka till turkiet varje år och gå ut och äta på resturang några gånger i månaden, för att ha råd med den nyaste bilen och för att kvinnan framförallt ska ha en status högre än "hemmafru".
Men hur är det egentligen att vara hemmafru? Folk verkar tro att det bara är att sätta barnen framför en disneychannel och själv sitta och göra det man tycker bäst om. Så är ju verkligen inte fallet! Det är ganska romantiserat att vara hemmafru! Det är absolut ingen lätt uppgift!!! Många av de som jag känner som prövat på detta längtar efter att få jobba igen så man slipper hålla barnen sysselsatta hela dagen och all stress som finns runt att alltid oroa sig om man gör det bra nog. Att själv behöva ta alla konflikterna med barnen. Att själv se till att dom får ordentliga måltider under dygnets alla timmar.
Många tycker att det är lättare att skicka dom på dagis för att sedan komma hem, ge dom mat och stoppa dom i säng för att sen slita upp dom ur sängen och på med vinterkläderna och iväg på dagis igen! Hur många timmar/dag ser dom barnen i vaket tillstånd? Hur är humöret hos de arbetande föräldrarna och barnen som vill ha föräldrarnas uppmärksamhet? Är stämningen god? Stressad?
Jag tror och har enligt mina erfarenheter sett att det är bra mycket mer slitsamt att vara en bra hemmafru än en bra karriärskvinna (nu nämner jag inte de som är bra karriärskvinnor i samband med bra förälder för sånna brukar nästan alltid sluta i utbrända kvinnor. Man klarar inte av att prestera 110% 24h/dygn i hela sitt liv). Hemmafru folket lär ofta sina barn att hjälpa till och ta ansvar hemma, får respekt för andra människor och allt runt om kring sig. Vem tror ni vågar säga ifrån på dagiset att man målar på väggen och vad brukar konsekvensen bli? Tar barnen tillrättavisande på allvar? Jag tror att de flesta barnen tar tillrättavisningar mer allvarligt om det kommer från en person dom verkligen älskar. Om en person som jag inte har direkt några känslor för prövar att tillrätta visa mig? Då tror jag bara att jag lär mig att "man inte behöver ta allt så allvarligt och bara hålla sig i skinnet medan denna personen ser på". Men om jag blir tillrättavisad av Pappa så blir jag mer bekymrad av hur besviken han kommer att bli då han får reda på detta, innan jag ens hinner att göra något som jag inte borde.
Jag vet att det finns helt fantastiska människor som gått på dagis som växt upp till underbara människor, men jag vet också att jag som person som blivit uppfostrad av en hemmafru inte skulle byta ut detta för nått i världen. Jag vet att jag har minsann inte kostat samhället något när det gäller onödiga skolkningar, klotter, ambulans och sjukhusräkningar för att vara en "dum tonåring" etc.
Vissa barn har det nog mycket bättre på dagis än hemma också. Alla föräldrar är kanske inte lika lämpad till att vara hemma med barnen. Men låt FAMILJEN bestämma det själv!!!
Jag tycker att det borde vara upp till var och en hur man väljer att leva och hur man vill att sin familj ska fungera. Men jag fattar inte hur vissa människor vill kontrollera allt och göra så att vi lever i ett robotsamhälle där det bara finns möjlighet att välja en utväg! Borde inte samhället se att dom kanske inte är dom bästa på att uppfostra barn? Kanske dom borde låta föräldrarna kunna ta det ansvaret utan att behöva känna sig som gammeldagsa och stå utan pengar och STATUS? Låt istället mannen och kvinnan räknas som ett! Låt mannen ta kredit för kvinnans prestation och tvärt om. Inför en gemensam inkomst/pension så att kvinnan kan få lite kredit för att hon offrade sin tid för hennes barns bästa och att hon inte behöver stå ensam kvar, utan pension, den dagen mannen måste säga farväl till detta jordeliv. Gör det lite mer önskvärt och praktiskt möjligt till att välja själv!!!
ps. Ursäkta stavningen. Jag är lite språkförvirrad mellan norskan, svenskan och engelskan och allt för trött för att orka bry mig!!!
Har inte helt pejling på om det ser lika dant ut för kvinnor som väljer att vara hemma idag i Sverige som det var för 15 år sen. Bor ju numera i Norge och USA. Så får ursäkta om dom gjort några större ändringar som gör att inte mitt inlägg stämmer överens med verkligheten!
-Den Nya trenden, Bli Hemmafru!
Satt och läste igenom lite kommentarer som folk lämnat på artikeln och SERIÖST människor!!!
Var så mycket negativt: "Hemmafru i all ära men klara er utan bidrag", "Jag är less att mina skatter ska gå till hemmafruarnas för att inte dom jobbar", "kräv inte att samhället ska försörja er", "Självklart vill många vara hemma och ha det gosigt, så länge någon annan betalar kalaset" etc.
Jag blir ganska upprörd när jag läser sådant. Menar folk att bara för att man jobbar och sätter barnen på dagis så snyltar man inte på samhället??? Dagisplatsen är väll bra mycket dyrare än vad en vanlig Svensson behöver betala för det. Vart tror dom skatte pengarna tar ivägen om man väljer att vara hemma med barnet istället? Inte till sin mans plånbok som då är den enda lönetagaren i familjen! Oavsett om du är "hemmafru" eller en jobbande mor så är rättigheterna dom samma. Lika stor ersättnings delas ut om du vill ha den. Men hemmafrun sparar samhället på dagisplats pengarna till inte bara ett barn utan alla de barnen hon väljer att vara hemma för. Får hon rätten till några av dessa pengar? I norge har dom gjort sån att de 3 första åren kan du få rätten att få ca 3000nok för det som skulle gått till "dagis platsen" om du istället väljer att vara hemma med ditt barn.
Om du dessutom är en hemmafru så är det större chans att du har möjligheten att uppfostra och påverka barnet ditt i en större utsträckning istället att samhället ska få ansvaret att uppfostra ditt barn. Har sett många exempel på vad dessa barn gör i tonåren när inte respekten finns inpräntad och hur många föräldrar som tycker att det är samhället som ska ta hand om barnen när dom inte klarat av att göra sitt arbete som en god förälder! Hur stora är inte kostnaderna efter all vandalism dom orsakar och alla graffitti målningar dom gjort. För alla ambulanser som går upp till sjukhuset för att dom behöver magpumpa ungdomarna efter att dom druckit allt for mycket sprit. Alla kostnaderna för ungdomarna som vandaliserar skolorna dom går i. Alla kostnaderna för ungdomarna som ständigt behöver gå till ungdomskliniken och kolla könssjukdomar. Vem är det inte som betalar för alla dom kostnaderna? Jo det är samhället som betalar för alla barnen dom tror dom kan uppfostra på dagis och fritids som dom inte lyckats med. Medan föräldrarna har jobbat för att ha råd med att åka till turkiet varje år och gå ut och äta på resturang några gånger i månaden, för att ha råd med den nyaste bilen och för att kvinnan framförallt ska ha en status högre än "hemmafru".
Men hur är det egentligen att vara hemmafru? Folk verkar tro att det bara är att sätta barnen framför en disneychannel och själv sitta och göra det man tycker bäst om. Så är ju verkligen inte fallet! Det är ganska romantiserat att vara hemmafru! Det är absolut ingen lätt uppgift!!! Många av de som jag känner som prövat på detta längtar efter att få jobba igen så man slipper hålla barnen sysselsatta hela dagen och all stress som finns runt att alltid oroa sig om man gör det bra nog. Att själv behöva ta alla konflikterna med barnen. Att själv se till att dom får ordentliga måltider under dygnets alla timmar.
Många tycker att det är lättare att skicka dom på dagis för att sedan komma hem, ge dom mat och stoppa dom i säng för att sen slita upp dom ur sängen och på med vinterkläderna och iväg på dagis igen! Hur många timmar/dag ser dom barnen i vaket tillstånd? Hur är humöret hos de arbetande föräldrarna och barnen som vill ha föräldrarnas uppmärksamhet? Är stämningen god? Stressad?
Jag tror och har enligt mina erfarenheter sett att det är bra mycket mer slitsamt att vara en bra hemmafru än en bra karriärskvinna (nu nämner jag inte de som är bra karriärskvinnor i samband med bra förälder för sånna brukar nästan alltid sluta i utbrända kvinnor. Man klarar inte av att prestera 110% 24h/dygn i hela sitt liv). Hemmafru folket lär ofta sina barn att hjälpa till och ta ansvar hemma, får respekt för andra människor och allt runt om kring sig. Vem tror ni vågar säga ifrån på dagiset att man målar på väggen och vad brukar konsekvensen bli? Tar barnen tillrättavisande på allvar? Jag tror att de flesta barnen tar tillrättavisningar mer allvarligt om det kommer från en person dom verkligen älskar. Om en person som jag inte har direkt några känslor för prövar att tillrätta visa mig? Då tror jag bara att jag lär mig att "man inte behöver ta allt så allvarligt och bara hålla sig i skinnet medan denna personen ser på". Men om jag blir tillrättavisad av Pappa så blir jag mer bekymrad av hur besviken han kommer att bli då han får reda på detta, innan jag ens hinner att göra något som jag inte borde.
Jag vet att det finns helt fantastiska människor som gått på dagis som växt upp till underbara människor, men jag vet också att jag som person som blivit uppfostrad av en hemmafru inte skulle byta ut detta för nått i världen. Jag vet att jag har minsann inte kostat samhället något när det gäller onödiga skolkningar, klotter, ambulans och sjukhusräkningar för att vara en "dum tonåring" etc.
Vissa barn har det nog mycket bättre på dagis än hemma också. Alla föräldrar är kanske inte lika lämpad till att vara hemma med barnen. Men låt FAMILJEN bestämma det själv!!!
Jag tycker att det borde vara upp till var och en hur man väljer att leva och hur man vill att sin familj ska fungera. Men jag fattar inte hur vissa människor vill kontrollera allt och göra så att vi lever i ett robotsamhälle där det bara finns möjlighet att välja en utväg! Borde inte samhället se att dom kanske inte är dom bästa på att uppfostra barn? Kanske dom borde låta föräldrarna kunna ta det ansvaret utan att behöva känna sig som gammeldagsa och stå utan pengar och STATUS? Låt istället mannen och kvinnan räknas som ett! Låt mannen ta kredit för kvinnans prestation och tvärt om. Inför en gemensam inkomst/pension så att kvinnan kan få lite kredit för att hon offrade sin tid för hennes barns bästa och att hon inte behöver stå ensam kvar, utan pension, den dagen mannen måste säga farväl till detta jordeliv. Gör det lite mer önskvärt och praktiskt möjligt till att välja själv!!!
ps. Ursäkta stavningen. Jag är lite språkförvirrad mellan norskan, svenskan och engelskan och allt för trött för att orka bry mig!!!
Har inte helt pejling på om det ser lika dant ut för kvinnor som väljer att vara hemma idag i Sverige som det var för 15 år sen. Bor ju numera i Norge och USA. Så får ursäkta om dom gjort några större ändringar som gör att inte mitt inlägg stämmer överens med verkligheten!
Subscribe to:
Posts (Atom)
